6 månader.
Publicerat den

Idag blir Dante hela 6 månader! Vad tiden går fort, känns som att jag säger det ofta, haha. Förstår verkligen alla föräldrar dom säger samma sak nu.

Igår var vi på BVC och Dante är nu 70cm och väger 7960gram. Så han börjar gå uppåt igen på viktkurvan vilket är bra, verkar som att portionen gröt har gjort sitt. Var en läkare där också som kollade hans leder mm och allt såg bra ut. Även om man inte misstänker att något är fel så är det alltid skönt att höra.

Nu ska jag förbereda gröt (med äpple och päron smak för vi firar ju faktiskt 6mån) och sen ta och väcka min sötnöt som verkligen tagit sovmorgon.

 "Kod för att importera min blogg till Nouw: 1166622652"

 



Riskorn.
Publicerat den

Gick extra tidigt idag när jag och Dante skulle till BVC för att vara på säkra sidan. Men han var så himla snäll i vagnen så vi kom ner på stan i god tid, så vi hann med att köpa en present till kusin Evelinn och posta ett brev. Han satt bara där så fint i vagnen och spana.
På BVC så fick vi veta att Dante nu är 69,5cm och väger 7,290. Hans viktkurva börjar gå ner så vi ska börja ge honom gröt nu, bygga upp det långsamt så att han vid 6mån äter en måltid gröt om dagen.
Sen fick han två sprutor som han tog jättebra, gnällde inte ens 1min sammanlagt. Duktig kille man har. Trodde det skulle bli skrik och gap hela vägen hem men han somna direkt, så blev en härlig höstpromenad hem.
 
Nu på kvällen upptäckte vi Dantes första riktiga riskorn i munnen! Blir tokig av att han växer så fort och nu ploppar det fram tänder i munnen. Längtar inte tills han bits, den dagen den sorgen...
 
 



Små segrar.
Publicerat den

Just nu ligger Dante och sover i vagnen.  Vi gick och hämta ett paket på affären och på vägen tillbaka somna han, kämpa emot lite men det var bara att ge nappen så somna han. Seger!

Dante har börjar halv sitta... typ. Han sitter som en gorillabebis, det ända jag kan komma på att jämföra det med. Han ser så lycklig ut när han lyckas balensera själv några sekunder. 
En helt annan sak är att Dante har vägrat äta från den högra bröstet så pass mycket att jag misstänker att det är mindre mjölk där nu. Märkligt att man kan vara så söt och besvärlig samtidigt.



 



Tiden går fort.
Publicerat den

I går var jag på BVC med Dante. Första gången vi var på det nya stället och damen vi fick träffa var jättetrevlig, Dante verkade tycka detsamma för Gud vad han smajla åt henne. 
Dante är nu 68,5cm och väger 7080gram. Han växer nästan för fort tycker jag. Det går liksom upp för en att han inte kommer vara ens lilla bebis för alltid, att tiden han blir ett "barn" faktiskt kommer komma.
Efter BVC gick vi och köpte mössa och väntar till plutten. Hans huvud är så stort så alla gamla mössor åkte av. 
Sen mötte vi upp Jesper för att ta en härlig promenad hem. 



 



...
Publicerat den

Ehem... ja, här har det varit tyst länge. Väldigt länge. Fått önskemål om att ändra på det (Ninni som inte orkar göra skolarbete...) så ta och försöka skriva lite mer, för det är väl nu när jag är mammaledig jag borde passa på.
Dock får vi se om jag har något att skriva om då mina dagar ser typ likadana ut.
Dante växer så att det knakar och lär sig nytt mest hela tiden. Trodde aldrig att det skulle bli så spännande att följa ett barns utveckling som det är. På torsdag ska vi till det nya BVC vi bytt till då det andra låg så långt bort, skulle ta minst en timme att gå. Hoppas att dom är lika trevliga där, vi får se.
Nu tycker plutten inte att det roligt längre att mamma skriver. Ska se till att det inte blir lika långt mellan uppdateringarna nu. Svejs!
 
 



3mån kontroll.
Publicerat den

Idag var vi iväg till BVC. Dante har blivit 65cm lång och väger nu 6,5kg, han följer sina kurvor jättefint. Plutten fick sina sprutor också, måste säga att han var duktig. Gnällde bara en kort stund efter, trodde det skulle vara mycket värre. 
Passade på att säga att jag ville byta BVC, det som ligger närmare. Så istället för en timmes promenad blir det drygt 30min. Lättare med en unge som inte gillar vagnen. Plus så slipper jag tigga skjuts av familjen. 

Idag jag beställt efter en ram där man kan göra ett handavtryck av Dantes hand. Skickade efter bilder på honom som ska sitta i ramen också. Hoppas det hinner komma i veckan så att man har något att pyssla med. 

Dantes ena "ajaj". Hoppas han slipper feber, tur vi köpt hem alvedon utifall. 





Sovmorgon.
Publicerat den

Måste säga att Dante är en ganska snäll och generös bebis (än så länge). Igår kväll kom vi i säng 23 och vi gick inte upp fören vid 10. Går upp och byter bölja vid 6-7, erbjuder bröstet och så somnar vi om, inte helt fel. 
Han sover väldigt bra om nätterna, trodde inte att det skulle vara så. Hade föreställt mig att vara vaken hela nätterna och gå upp vid fem. Vet såklart att det kan ändras på ett ögonblick men just nu så njuter jag av det. 

Just nu underhåller Jesper Dante så att jag får slappa på soffan själv och senare idag blir det grillat hemma hos Jespers föräldrar. 






Förlossningsberättelse.
Publicerat den

Äntligen har jag skrivit klart! Ni får ursäkta eventuella stavfel och konstiga meningar men orkar inte kolla genom allt igen. Blev väldigt mycket text men hoppas ni orkar läsa.

 

Tisdag 26/5: Vakande som vanligt ganska tidigt, vid 7 tiden, hade ganska svårt att sova ordentligt i slutet av graviditeten.  Åt frukost och runt 8 började jag märka av mollande värk längst ner i magen, brydde dock mig inte så mycket då det hade varit lite så från och till dom senaste veckorna.  Men efter en timme så höll värkarna i sig med ungefär 5-10min mellanrum och dom varade i ca 1 min. Höll reda på dom med en värkapp på mobilen.

 

Jesper vaknade vid 9-10 tiden och jag berättade att jag trodde att något var på gång. Han som skulle till jobbet snart undrade om jag ville att han skulle stanna hemma men jag sa nej. Försökte lugna honom med att dessa småvärkar kan hålla på fram och tillbaka i 8-24 timmar innan det blir dags att åka in till BB, värkarna kan sluta helt och hållet också. Så han gick till jobbet, lite smått orolig dock. Min syster Ninni kom förbi en liten stund och hade köpt med sig godis som vi ville ha med till BB utifall vi skulle åka in. Var skönt att prata med någon som hade gått igenom det här redan. Hon tyckte också att det lät som förvärkar.

 

Jesper kom hem efter att ha varit på jobbet i knappt 2 timmar. Han hade blivit hemsickad av sin chef efter hon hört att jag hade värkar, han skulle ju vara hemma och ta hand om mig.

Jag satt framför tv:n på min pilatesboll och rullade höfterna för det kändes bättre i värkarna, hela tiden tänkte jag på att andas rätt. Vid 16 tiden hade värkarna blivit ganska besvärliga och vi ringde in till BB och fick klartecken att åka in. Så vi ringde efter en sjuktaxi som kom efter 30min. Bara ta den förpackade BB-väskan och åka. Varje gupp på vägen till Uppsala var plågsamt när jag var mitt i en värk.

 

Vi kommer fram till BB (typ runt 18, minns inte helt) och får vänta en liten stund innan vi får komma in i ett rum där dom mäter mina värkar och kollar barnets hjärta. Värkarna var regelbundna men inte jättestarka och jag var bara 2cm öppen. Så dom säger åt oss att ta en promenad och komma tillbaka halv nio om det inte blir värre för då är det bara att komma tidigare.

Så vi går iväg för att äta något i sjukhusets cafeteria men på vägen dit känns värkarna redan värre och vi måste stanna upp flera gånger så att jag får andas ordentligt.  Vi kommer fram och sätter oss ner för att äta men jag får inte i mig något. Värkarna har blivit så pass starka att jag bli illamående av dom och det är bara att gå tillbaka till BB igen. Vi hann bara vara borta en timme och det är plågsamt att gå tillbaka pga värkarna. Igen får vi gå in i ett rum och dom mäter värkarna igen, som ha blivit betydligt starkare och jag är nu öppen 3-4cm, en liten blödning hade kommit också.

 

Vi ligger inne i undersökningsrummet och väntar, helt plötsligt kommer två sköterskor och säger att vi ska få gå till en förlossningssal. Jag får byta om till den snygga vita klänningen och till nättrosor. Dom säger inte varför men man märker av att dom är stressade av någon anledning. Dom sätter i en infart i handleden och tar hål på mina hinnor och det forsar ut vatten. Är fortfarande bara öppen 5cm men dom behöver sätta ditt en mättar-grej på Dantes huvud (kommer inte ihåg namnet).

 

Äntligen får jag lustgas (den ända smärtlindringen jag hinner få under förlossningen)! Får haj på att använda den rätt ganska fort, så lyckas lindra värkarna som börjat bli väldigt jobbiga. Nu springer det in sköterskor hit och dit i rummet, kollar på apparaterna och grejar.

 

Dom berättar att mina värkar gör så att Dantes hjärtslag går ner oroade mycket, dock så återhämtar han sig när värken släpper. Får testa alla ställningar för att hitta ett läge han är mer stabil i, ligga på vänster sida, höger, stå på alla fyra osv. Men mina värkar håller i sig allt längre och Dantes hjärtslag hinner inte återhämta sig ordentligt. Hans hjärtslag låg på runt 60 när dom skulle ligga på 110 så fick bradykardi och mina värkar avtog så han hann återhämta sig. Kl är nu runt 22:30 och jag är öppen 10cm.

 

Nu minns jag inte jättemycket för att lustgasen gjorde mig ganska frånvarande. Men det är nu 6 sköterskor och 2 läkare i rummet. Mina värkar är tillbaka och Dantes hjärtslag sjunker mycket igen. Dom velar fram och tillbaka hur dom ska göra med oss, ska det bli akutkejsarsnitt eller inte. Ingen kan ta något beslut, dom pratar om att vänta på någon läkare. Jesper tyckte att deras obeslutsamhet är jättejobbigt.  Mitt i allt detta börjar jag få krystvärkar, som jag minns som sköna(!). Minns att i en krystvärk tar en sköterska och kör in två händer där nere på mig och typ drar isär, som om hon ville göra mig mer öppen. Har ingen aning, haha, skönt var det inte.

 

Till slut kommer läkaren som dom pratade om. Kommer in, tar en koll på läget och säger lugnt ”Det här fixar jag med en sugklocka”. (Jesper beskrev att det såg ut som att läkaren drog ut hela mitt underliv under den här processen). När det kom en krystvärk så säger dom åt mig att krysta allt vad jag kan. Läkaren säger att efter två värkar till så kommer bebisen vara ute och mycket riktigt efter två till kom han och upp på bröstet fick jag honom.  Klockan var 23:11, han var 54cm och vägde 4,2kg, supersöt.

 

 

Kommer aldrig glömma den känslan att få upp honom på bröstet, gråtandes och ”slemmig”. Han fick sin lilla mössa och han fick suga på bröstet, dom visade oss att navelsträngen och moderkakan såg fin ut. Dock så varade detta inte länge för jag var tvungen att åka upp på operation. Hade fått en Sfinkterruptur grad 3b, alltså spruckit ordentligt i underlivet. Dom kallade mig ”super mamma” sen för att jag klarade av en sån förlossning med bara lustgas.

 

Jesper fick ta Dante medan dom körde iväg mig. Operationen tog 1,5timme och var jättetrevlig, var vaken under hela och sköterskorna var jättekul att prata med, sen var det ner till uppvaket. Men var där knappt en halvtimme, jag var klarvaken och mådde bra. Allt jag kunde tänka på var att jag ville tillbaka till min lilla familj. Kl 4 på morgon var jag äntligen tillbaka hos dom och fick hålla om min son.

 

 
 

Åka hem fick vi göra efter fyra dagar eftersom Dante var så gul. Var så skönt att komma hem och få träda in i bebisbubblan.




Dante.
Publicerat den

På lördag har vi varit hemma ifrån BB i en vecks och Dante är redan nio dagar gammal. Tiden går så fort. När jag lärt mig amma och använda datorn samtidigt så ska jag skriva en ordentlig förlossningsberättelse. Men det lär dröja ett tag. 






V.42 (41+0)
Publicerat den

Sista gången jag skriver om en ny vecka denna gravidet, yay! Att gå över en vecka (kommer säkert gå över hela denna också) har varit väldigt påfrestande för kropp och psyke. Mest psyket skulle jag vilja säga.

 

Förra veckan bröt jag ihop två gånger och bara stört grät för att jag var så orolig. Tänkte hela tiden på att jag tyckte att Dantes rörelsemönster har ändrats sig och var jag verkligen säker på att jag känt av honom idag osv. Sen blev det inte bättre av att jag hela tiden försökt känna av om förlossningen är på G eller inte. Jesper har varit där och tröstat mig fast jag inte riktigt klarat av att förklara varför jag varit så ledsen.

 

Vi var på MVC idag och då började jag gråta igen när jag pratade om att jag varit orolig. Då fick jag fram det för Jesper också, varför. Jag är ingen van gråtare och dålig på att berätta när det är något så det har inte varit lätt för honom. Men nu när han vet så känns det mycket bättre, för oss båda.

 

Barnmorskan skällde lite snällt på mig och sa att jag måste höra av mig om jag känner så igen för att jag ska inte behöva gå och oroa mig. Att dom finns ju där för oss. Vilket jag lovade att göra.

Efter att fått lyssna på Dantes hjärta som lät precis som det skulle så tror jag att alla celler i kroppen blev lugna. Och ett stort plus är att skitungen nu ligger med huvudet där det ska vara, underbart, det förklarar också det onda trycket jag haft i underlivet den senaste tiden. Vi har fått ett datum för igångsättningen också vilket känns skönt och jag tror inte att han tänker kommer före det, men vi får se.

 

Blev ett väldigt långt inlägg men det kändes som att det behövdes. Skönt att skriva av sig lite.







V.41 (40+0)
Publicerat den

Önskar jag slapp skriva om en ny gravidetetsvecka men tyvärr så. Jag väntar fruktansvärt otåligt på att känna eller se något tecken på att det är dags. Tänker på det konstant så jag kommer säkert bli galen. Vill bara att han ska komma nu, nu, NU!

Jag känner att jag skulle kunna sova hela dagarna nu. Vilar mycket, men saker måste bli gjorda hemma också. Sen så har jag börjat få så himla mycket halsbränna, super obehagligt, får inga surauppstötningar som tur är. 


Magen har inte sjunkit ner något, ser fortfarande ut som en fotboll...





BF.
Publicerat den

Idag är det mammas födelsedag (som vi firade igår på deras brygga), Norges nationaldag och Dantes BF. Drömde i natt att han hade kommit och att amningen inte funkade, vi bodde dessutom i källaren där Jesper jobbade. Men det verkar som att gossen inte tänker komma idag.

Kroppen visar inte heller några tecken på att det är dags. Har haft som jättesvag mensvärk lite från och till, flera timmar mellan. Men i dag har jag inte känt något alls. Börjar bli ganska otålig på att träffa pojken som sparkar runt där inne.

 

 

Vad alla gissade på babyshowern. Snart har två datum passerat. Ett är omöjligt att det blir då det garanterat kommer bli en maj bebis och om mormor har rätt så kommer det vara som att trycka ut en boll, haha.

 

 




Warm Sand.
Publicerat den

Lazy day delux! Jag och Jesper hade tänkt tvätta och ha oss men tror att vädret gjorde oss lata. Så vi har bara hängt i soffan vilket inte är helt fel en regnig dag.

Vi var på föräldrakurs igår igen. Handlade mest om amning, visste det mest men fick flera bra tips på att få det att funka. Vi pratade också om vad en partners roll blir då och det var typ allt hushållsjobb, jag klagar inte, haha.

Kommer inte vara några problem för Jesper, han behöver bara bättra på sitt självförtroende när det kommer till matlagningen, vilket han är bättre på än vad han tror.

 

Målade naglarna fint, tänkte att man får passa nu. Blev bra för engångsskull, sen diskade jag några timmar senare och det lossna. I-landsproblem, men ändå. Målade tånaglarna också och det är som en timme på gymmet när man har en gravidmage kan jag berätta.

 

Warm Sand från H&M, kostar en 10 så kanske inte så märkligt att det lossnar.

 



V.40 (39+0)
Publicerat den

BF på söndag då MEN jag är väldigt säker på att jag kommer att gå över. Skulle inte förvåna mig om jag kommer behöva bli igångsatt till och med. För jag har verkligen inte känt av något. Han kommer när han kommer, jag njuter av att kunna tänka att i Maj kommer jag bli mamma. 

Inget nytt med mig. Har väldigt ont i ljumskarna vilket gör det svårt att få upp benen i soffan och att gå långt. Det påverkar sömnen också då jag vaknar av att det gör ont när jag väder på mig. 

Var till MVC idag också. Ninni följde med, vilket var kul. Blev ett snabbt besök, för allt såg bra ut. Dante ligger inte helt rätt fortfarande med inget som oroar, dom på förlossningen kommer bara behöva ha lite extra koll typ. 
Sen så bokade vi en ny tid om två veckor om det behövs. Förhoppningsvis inte. 

Bristningarna på sidan har blivit djupare (?), men dom blekar med tiden. 







Föräldrakurs.
Publicerat den

Idag var jag och Jesper på föräldrakurs eller vad man ska kalla det. Vi pratade om förlossningens olika stadium, smärtlindring och ens partners roll under förlossningen. Även om det inte var något nytt för mig vi prata om så var det kul, har en väldigt rolig grupp med föräldrar.

 

Nu på kvällen har Lucas varit här ett tag och räknat matte med sin privatlärare. Men efteråt satt han och jag i soffan, kolla på tv, åt brownie och prata en massa. Alltid kul för det är inte lika ofta man får chansen att göra det med honom längre. Man är ju upptagen med sitt eget så viktigt att ta tillvara på stunderna man får.
 
Men nu har han åkt hem. Jag är helt slut (ingen powernap idag) och ska gosa ner mig i soffan med en chai latte och vänta på att Jesper kommer hem.
 
Mumsigt te jag fick på babyshowern.
 
 



V.39 (38+0)
Publicerat den

Ny ”tjockis” bild uppe då. Fast tror jag inte att magen växer så mycket mer nu, svårt att se i så fall. Just nu händer det inte så mycket nytt med mig. Tror att det är sömnen som påverkas mest. Ibland har jag nätter där jag vaknar mitt i och inte kan somna om på en timme och bara ligger vaken. Ibland så sover jag så pass bra att jag vaknar att jag är kissnödig men orkar inte gå upp för det ens och somnar om, men då vaknar jag mycket tidigare sen.

 

Kroppen känns ganska tung neråt nu, bästa sättet att beskriva det på är att hela underlivet värker och ibland har jag svårt att ens lyfta upp benen i soffan, haha.  Är väldigt smidig…

Värst är det om jag har gått mycket. Men idag var jag på en promenad med mamma och hennes valpar och det känns faktiskt bra. Somnade dock i soffan en stund efteråt.

 

Såg förresten i min kalender att jag inte hade tänkt gå på mammaledighet fören nu i Maj. Att det var planen från början. Vet inte hur jag trodde att jag skulle orka det. Tackar gudarna för gravidpenning!

 

Håret växer som ogräs nu så har redan mycket utväxt... :(

 



Baby shower.
Publicerat den

Igår blev jag överraskad med en baby shower av mina nära och kära. Blev så pass överraskad att jag inte fattade att det var för mig först, så stod som ett fån ett ganska bra tag, haha.

 

Dom hade gjort jättegoda snittar och bakat jättegoda cupcakes, kakor och en morotskaka. Var i sån pass sockerkoma efter att äta kvällsmat inte var speciellt lockande. Vi satt och fikade och så fick jag öppna en massa presenter. Fick en massa fint- allt från leksaker till kläder till Dante.

 

Efteråt så målade alla baby bodies med textilpennor. Superfina/roliga motiv blev det. Alla skrev ner och gissade vad Dantes vikt, längd och födelsedatum kommer att bli på dom också. Ska bli kul att se vem som kommer närmast. Kommer att spara alla bodies sen så att man kan visa Dante när han bli äldre.

 

Det var verkligen en jättehärlig dag! Är så himla tacksam och när jag tänker tillbaka på dagen så får jag ett stort leende på läpparna. Tack igen alla som var inblandade!

 

Önskar jag tog mer bilder på allt men var så inne i stunden.

 



Åt rätt håll.
Publicerat den

Kom på att jag aldrig skrev något om MVC besöket, men allt såg bra ut. Mina värden hade väl gått upp lite, fast det var inget konstigt. Dock så forsa blodet ur fingret på mig efter sticket, vilket berodde på att händerna var varma, är inte van med det. Har inget emot att bli stucken men ogillar hur galet öm man blir i fingret efteråt. En anledning till varför mamma inte fick öva på mig när hon pluggade, samma kommer gälla mina två äldsta systrar som pluggar till sjuksköterskor.Så att ni vet, haha.

 

Men tillbaka till Dante, som ligger bättre. Bara bättre. Inte fixerad tyvärr. Men barnmorskan var nöjd och sa att det går åt rätt håll och alla barn faktiskt inte fixerar sig fören vattnet går. Jag litar på henne så då tänker jag inte gå och oroa mig. Jag kan bara tycka att det skulle vara bättre om han sjönk ner lite till så att det var lättare att andas för mig. Men tydligen tycker Dante att andas är överskattat för sin mamma…

 

 



V.38 (37+0)
Publicerat den

En ny vecka är här igen då. Jag tror att plutten ligger mer rätt nu, kanske, typ. Tror att jag känner av den ”stickade känslan i slidan när barnets huvud stöter emot musklerna i bäckenbotten”- som min gravid-app fint beskriver det. Vi får se imorgon efter att jag har varit hos MVC.

Halsbränna är ett roligt påhitt som gärna väcker en mitt i natten nuförtiden. Och när jag äter vissa saker såklart. Men tycker att det känns lite onödigt att köpa någon medicin mot det nu, är ju inte så lång tid kvar.

 

Är ju 20 dagar kvar till BF och jag längtar ofantligt mycket att han ska komma. Tiden går väldigt långsamt nu, försöker hålla mig sysselsatt med något under dagarna. Men kroppen orkar tyvärr inte lika mycket. Som idag tänkte jag storstäda hela lägenheten men orkade bara med köket, sen var jag slut. Så kör ett rum i taget den här veckan så har jag något att göra i alla fall.

 

Denna svarta H&M-Mama maxiklänningen är favoriten att ha på sig just nu.

 



V.37 (36+0)
Publicerat den

Nu är det inte långt kvar, mindre än en månad (om jag inte går över tiden såklart).

Kroppen känns väldigt tung nu, klarar inte av att gå lika långt längre. Var i början av förra veckan som jag faktiskt insåg att jag är HÖGgravid, när jag försökte gå hem från MVC. Kroppen gillade det inte. Sammandragningarna börjar kännas mer intensiva, som att nu över livmodern mer på riktigt. Förut har magen bara blivit hård men här om kvällen så gjorde det lite ont längst ner i magen. La mig då i sängen och tog tillfället i akt och övade på andningen.

 

Har börjat packa BB-väskan, måste bara tvätta några saker till så är den typ klar sen. Föredrar att vara förbered och ha så mycket som möjligt klart innan. Kameran lär jag dock packa ner samma dag som det känns att det är dags. Det enda som saknas i hemmet är blöjor till den unga herrens ankomst, vilket känns bra.

 

 


Tidigare inlägg